senaste månaderna har jag börjat grubbla en hel del.

tankar om tidigare upplevelser och erfarenheter.

funderingar om vilka som är ens riktiga vänner.

vet inte varför jag börjat fundera så mycket.

men jag gör det iaf.

kan ibland känna att man levt i någon form av låtsas värld.

och spelat en person. som andra vill att man ska vara.

kanske kan det vara så att jag helt enkelt börjar tröttna på att låtsas.

tröttna på att låtsas vara intresserad av saker som jag egentligen struntar fullständigt i.

kanske därför jag omedvetet börjat tappa kontakten med vissa människor.

men faktiskt.

så gör det mig ingenting.

är det en del av att bli vuxen?

att inse vilka som betyder något för en och vilka som inte gör det.

hur pass många år man känt varandra spelar egentligen ingen roll.

jag kan ha känt en person i tio år men ändå inte känna att jag har något som helst utbyte av den personen. men man fortsätter umgås för "det ska vara så".

och sen inse att en person jag känt i ett år betyder mer.

självklart kan man ju även "växa ifrån varandra" som man så fint säger.

och kanske det då är bättre att inse det och tacka för sig innan man blir osams?

hellre få nära vänner än ett helt gäng med ytliga kompisar.

kan ibland känna att folk ser mig som korkad.

alltid känt så.

detta kom speciellt upp nu när jag började plugga och folk som fick veta det höjde på ögonbrynen och lade huvudet på sned.

att bara för att jag. i situationer där jag kanske inte känner någon.

använder humor och skämt för att lätta upp stämningen.

för att jag har NOLL koll angående politik.

gör det mig då till lite halvdum?

kanske jag inbillar mig.

kanske inte.

så uppfattar jag det iaf.

mycket tankar kring sådant som hänt tidigare.

människor som fanns med och visste om jobbiga saker som skedde.

men sa ingenting.

ändå har man fortsatt umgås med dem.

trots vetandet att om de sagt något hade det kunnat göra sådan stor skillnad.

jag är inte långsint. om man nu kan kalla detta för det.

men börjar fundera över varför man bara ska gå vidare och låtsas att det regnar.

för att det ska vara så.

vissa saker kan man helt enkelt inte glömma.

som sagt.

grubbel.

 

Anna

18 maj 2010 19:57

När vänskapen inte längre ger en något,då är det dags att säga hej då. Jag har "rensat" min vänskapskrets,så nu finns det bara de allra närmaste vännerna hos mig. Jag har haft falska vänner,vänner som sviker..men insåg att jag inte får ut ett skit av dom. Man ska bara ha vänner man mår bra av och som man kan lita på!

http://www.heartroll.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

finns inte mycket tid över för detta. funderar starkt på att lägga ner bloggen dessutom. men den får hänga med ett tag till ifall tiden och lusten plötsligt dyker upp igen.   Oscar är 9 veckor och 1 dag idag. tiden går så otroligt fort. ...

så kom han äntligen. 12-01-25. vår Oscar. nu är jag komplett. min älskade älskade lillrumpa. ...

att vara ensam hemma om dagarna och inte ha något att göra är inte så kul i längden. speciellt inte när man väntar på något.   idag har jag storstädat hela lägenheten från tak till golv. sen när det var över hade jag inga fler planer för da...

vänta. det är det enda jag kan göra. redan nu är lillrumpan en självständig liten person som inte låter några datum hit och dit bestämma när det är dags att komma ut. bra. som det ska vara. även om väntan gör mig otålig och gör att  jag i...

när man går på övertid finns det mycket tid att tänka över saker. efter två bra intervjuer på nyhetsmorgon kom hjärnan igång ordentligt. jag är uppfostrad med att jag ska gå min egen väg. att jag ska göra det jag vill och stå för min åsikt och ...